och julhelgen är över! Tack för det! Bara nyår kvar då...

Det har, trots att jag jobbat större delen av helgen (tack för extrainkomsten!), varit en bra julhelg. Och tack och lov en kort sådan, utan en massa extra mellandagar.

Att jobba julafton är helt okej för min del. Det blir oftast en mysig dag, med god mat och en massa besök på avdelningen. I år hade ju jag kommit på att hela avdelningen skulle gå över till restaurangen (varifrån vi tar vår mat) för att äta jullunchen där. På det viset slapp vi allt bök med att plocka fram all mat och att diska efteråt. Och vi personal, som bara är två på helgen, skulle kunna sitta ner med de boende i lugn och ro. Alla tyckte det var en bra idé och varför hade ingen tänkt på det innan? Vi hade dessutom två boende som hade åkt hem för att fira jul med nära och kära och 4 anhöriga som skulle fira med oss, så egentligen hade vi personal bara varsin boende att ägna oss åt. Sagt och gjort; vi halkade oss över till grannhuset. Det var livsfarligt halt ute, men det gick bra. Tyvärr blev det lite smolk i glädjebägaren, då en boende blev sjuk och därför inte kunde följa med och därmed inte mak*n heller. Jag erbjöd mej att avlasta en stund, så att också h*n fick gå över och äta, men h*n tackade nej till erbjudandet.

Det var för övrigt en dag då det var fullt upp hela tiden och jag var dessutom ensam med medicindelegering. Tur att vi har duktiga vikarier som själva ser vad som ska göras!

Efter lunchen så dukade vi upp till kaffe på avdelningen och ytterligare några anhöriga dök upp. Och sen kom tomten!

Alla fick ett paket och en kram!

Efter jobbet åkte jag hem och svidade om och sen vidare hem till mina föräldrar, där det dukades upp mat i massor! Jag blev tvärmätt efter några sillbitar och en skinkskiva, typ. Det gick bara inte att få ner nåt mera.

Efter lite TV-tittande, julklappsutdelande och kaffe, så spelade vi julklappsspelet. Det slutade med att jag och sambon satt med ALLA paketen då tiden gick ut. *hihi* Men vi delade med oss... och gav bort allt ätbart.

Så mycket julklappar får man ju inte annars i min ålder och jag har heller inga förväntningar på att få några, så därför blev jag lite överraskad då det dök upp en från oväntat håll.

Juldagen var även den en arbetsdag. Eftersom jag jobbade kväll, så gick hela förmiddan åt till att vänta på att åka till jobbet. Fanns liksom inte så mycket annat att göra. Vädret lockade inte till nån utevistelse heller direkt.

Igår, annandag jul, kom lilla familjen och hälsade på med julklappar och även dotra dök upp efter jobbet med paket. Lilla barnbarnet var inte riktigt pigg, stackarn! Mitt i allt så kom min syster med pojkvän(?) och två av hennes söner. Så det blev först kaffe för alla och sen middag för lilla familjen och dotra. Kul med med både väntat och oväntat besök!

Vi blev ju nästan tvungna att "köra hem" dem sen, eftersom vi skulle på bio inne i stan kl. 18. Vi såg "Hundraettåringen som smet från notan och försvann".

Inte lika bra som den förra, men ändå sevärd.

Ja, det var den julhelgen det... Idag är jag ledig och njuter av ensamheten. Det enda "måstet" idag är att betala räkningar. Borde kanske gå ut en sväng också, men det blåser småspik ute.

Just det... måste berätta om en kul grej som har hänt de senaste dagarna. Min son skickade en bild på ett julkort som hamnat hos honom. Det var till mej, från en tjej som jag umgicks med för länge sen och som jag tappade kontakten med efter att jag gift mej (1990). Jag vet att hon var på mitt bröllop, men jag minns inte när vi senast hade kontakt efter det. Nu hade hon skickat ett kort till min gamla adress, med mitt flicknamn och det hamnade hos min son, som inte bor på den adressen. En boxadress som för övrigt inte har funnits på de senaste 25 åren. Jag flyttade från byn för snart 15 år sen, det finns inte nån med samma efternamn som mitt flicknamn som bor där nu och hur i alla världen kunde det hamna hos min son? Den som kör ut posten måste ju veta vem jag är. I vilket fall, så hade den här tjejen skrivit att hon finns på Facebook, men det finns hur många som helst där med samma namn, så det var ingen lätt uppgift att hitta henne där. Men jag lyckades! Och det visade sej då att jag försökt att kontakta henne för 5 år sen, men att hon inte svarade då. Men nu fick vi kontakt och har en massa att ta igen! Kanske kan vi återses framöver?!

Dan före dopparedan...

Har dammsugit, tagit en promenad till affären och gjort en Jansson (på sötpotatis).

Nu hoppas jag på en lugn uppesittarkväll på jobbet och så önskar jag er alla en riktigt

Dan före dan före dopparedan... Fast vi har dopparedag på jobbet imorgon, eller dopp i gryta... till middag.

Jag är inte uppvuxen med detta och har lite svårt att förstå vitsen med det hela. Eller jag fattar varför man åt det förr i tiden, då allt skulle tas tillvara, men idag? Det är ju liksom ingenting att äta. Bukfyllnad möjligtvis.

Jaja, men det är min åsikt och jag behöver ju inte äta det.

Torsdag idag och min sista lediga dag innan julhelgen. Stressigt! ...har jag inte haft. Jag har tagit det lugnt och ändå hunnit med en hel del. Griljerat min lilla skinka, gjort (hemmagjorda skulle det ju vara!) julklappar till julklappsleken, renbäddat sängen, städat toan och fixat en tacotårta till  middag.

Dessutom har jag tagit en promenad och hälsat på en gammal barndomsvän som bor i närheten. Vi gick i samma klass i lågstadiet (om jag inte minns fel), men har stött på varann från och till under åren, mest i den butik i stan där hon jobbar. Det var mycket trevligt och vi hade mycket att ta igen och vi kommer säkert att träffas fler gånger.

Nu väntar jag på dotra som ska komma hit och äta med mej och hämta julklappar till lilla familjen i Solberg.

Igår hade vi ju andra halvan av barnaskaran (med respektive) här och jag var bara orolig att maten inte skulle räcka. Men det gjorde den och jag fick mycket beröm. Kul! Och kul att de kom! Det händer ju inte så ofta...

och detta riskerar att bli ett riktigt gnällinlägg!

Jag har ont! Överallt! Jag brukar sällan klaga, men nu är jag less!

Är det inte det ena, så är det det andra (som jag för övrigt sa till en boende igår, som var missnöjd över nånting hela tiden och jag blev lite less).

Mitt ben började ju krångla i september nån gång och gör så fortfarande. Oftast är det värst när jag ligger i sängen. Sen har vi nacken som jag känner av från och till, mest till. Tummen (som inte känns av lika mycket nu) och handlederna är nog nåt jag måste ta tag i framöver.

Det känns att man blir äldre! Det ska ni veta.

Inte nog med det, så vaknade jag med ännu en låsning i axeln/bröstryggen imorse. Det är mer irriterande än vad det smärtar, men det är ingen skön upplevelse direkt.

Önskar att jag hade nån som kunde massera mej! Regelbundet.

Nästan bara stora paket i år

Men nu ska vi inte deppa ihop för det! Det är ju snart jul! Och snart är den över! Och då är ingen gladare än jag.

Igår kväll slog jag in alla julklappar medan sambon bakade. Jo, det är sant! Han bakade. Vad kan jag inte avslöja än, men ni ska få veta senare...

Ikväll ska vi ha middag för ena halvan av barnaskaran. Men det blir ingen julmat!

Jag gjorde bort att handla imorse, direkt när affären slog upp portarna. Allt för att slippa allt folk. Men jag måste dit igen, för jag glömde ju tomaterna... Men då kommer jag mej ut på en promenad.

Fem dagar till jul och ute är det + 5º, blåser halvt om halvt storm och nästan all snö har regnat bort. Så jävla ledsamt...

Men himlen är ju vacker:

Det är isgator överallt och igår kväll var spänningen på topp, då jag visste att dotra skulle köra 9 mil i detta väglag. Inte roligt alls! Men hon kom helskinnad hem, med sin pappas bil som tur var, bara för att upptäcka att hennes lägenhetsnyckel var kvar i hennes egen bil 10 mil därifrån. Som tur var så har vi en reservnyckel här, som vi fick lov att åka dit med, då hon inte tog sej upp från parkeringen. Bara is överallt...

Vi var ut på en julklappsrunda igår, innan regnet. Några av sakerna på listan var slut, men skulle komma hem idag. Men resten är nu inköpt, ska bara slås in. Jag har några småsaker kvar att köpa och några saker att tillverka till julklappsleken. Någon smart person (min syster) kom på att vi skulle ha något hemgjort i paketen i år. Kan nog bli en utmaning för många!

Vi avslutade rundan med mat på restaurang.

Och sen landade vi framför TV:n och lördagens avsnitt av "Så mycket bättre".

Ikväll blir det jobb och innan dess ska jag... bara slappa! ;)

Fjärde advent

Julen kryper närmare och igår klev jag rakt in i tomtens rike. 

Som jag berättat tidigare så har jag inte många tomtar framme. Förr i tiden hade jag mycket mer, men nu vill jag ha det minimalistiskt med pynt och prylar omkring mej. Ändå kan jag uppskatta när andra har mycket saker, bara det är ordning på dem. Och ordning var det minsann i tomtens rike. Ca 500 tomtar i varierande storlek och utseende var placerade i olika kategorier och vackra konstellationer överallt i lägenheten. Förutom på toaletten, där såg jag ingen tomte, men de kanske gömde sej i vrårna. 

Och så granen... jag säger bara GRANEN! En underbar skapelse klädd i bara silver. Jag som inte tänker ha nån gran i år, fick nästan lust att ändå skaffa en. Men jag skulle aldrig få till den lika fint.

Ångrar att jag inte tog en bild av den... (Bilden ovan har jag lånat på nätet.)

Vi fick en underbar kväll där i tomtens rike. Lite manfall gjorde att vi bara blev 7 personer. Den enda vi kände i sällskapet var värdinnan och henne är vi ju egentligen bara bekant med. Vi brukar stöta på varann ute på dans, that´s it. Vi var bjudna på glöggmingel med lite "smått och gott" och det var verkligen inte "smått" men otroligt gott, det hon bjöd på. Först glögg och pepparkakor med diverse gott att bre´ på. Sen lite (läs mycket) kallskuret; tunnbrödsrullar, skinka, korvspett, sill- och tonfiskröror, goda sallader och tunnbrödchips. Och på det Janssons frestelse och en god köttfärspaj. Efterrätt fick vi också; blåbärspaj med vaniljsås.

Vi blev kvar länge och när värdinnan erbjöd sej att skjutsa hem oss nångång efter midnatt tackade vi tacksamt ja.

Nu måste vi bara komma på nåt kul sätt att bjuda tillbaka. Men det får nog bli till sommaren...

Idag tar jag det lugnt. Är lite seg efter den sena kvällen igår.

Sambon jobbar (förvånad någon?), men när han kommer hem ska vi åka på en liten julklappsrunda. Om han kommer hem i tid vill säga?

Middag får bli på restaurang idag eftersom jag hittade ett presentkort som går ut på tisdag.

Känner mej lite orolig över en sak. Vaknade imorse (eller jag kände av det redan igår kväll) med ont i höger tumme. Brukar ha lite ont från och till i båda händerna, inte konstigt med tanke på hur mycket jag använder dem i jobbet, men nu är det värre. Jag hoppas att det inte är nåt allvarligt, typ inflammation eller liknande. I vilket fall, så får jag stå ut med vad nu än är tills efter jul, för jag kan omöjligt bli sjukskriven nu.

Lördag och en vecka kvar till julafton...

Igår fick jag världens bästa avslut på arbetsveckan. Jag älskar mitt jobb, även om det är tungt många dagar, men igår älskade jag det ännu mer. Det är såna dagar man vill ha fler av, men som vi sällan har tid att förverkliga.

Vad som hände? Jo, en så simpel sak som att jag följde en boende till frissan. Eftersom kvinnan i fråga är ny hos oss, så var det första gången. Det är alltid spännande, eftersom man inte vet hur det ska gå. Accepterar hon att någon hon inte känner igen ska tvätta hennes hår? Förstår hon vad som ska hända? Har hon tålamodet att sitta stilla så länge? För den som aldrig har varit i kontakt med personer med demenssjukdom är nog detta lite svårt att sätta sej in i, men det är mycket som kan hända när hjärnan är skadad och rutiner och trygghet är något som är väldigt viktigt för dessa personer.

Jag berättade först på promenaden dit vad vi skulle göra och kvinnan verkade positiv. Vi kom in på salongen, tog av oss jackorna och satte oss att vänta. Vi var alldeles ensamma där, vilket jag tror var en stor fördel. Kvinnan blev lite rastlös efter en stund och klev upp och gick omkring i lokalen. Men så kom frissan och hon fick sätta sej i frisörstolen. De/vi kom överens om vad som skulle göras och frissan frågade om hon ville tvätta håret först. Detta hade jag varit lite tveksam till, men kvinnan svarade glatt ja och följde med till hårtvätten. Där satt hon och njöt och sa t.o.m att det var skönt. Hon som i vanliga fall pratar väldigt lite.

Sen var det en fröjd att se henne bli klippt och fönad. Hon satt hela tiden med ett leende på läpparna, helt avslappnad och bara njöt. Då och då tittade hon på mej och blinkade med ögat som i samförstånd.

Jag var nog lika lycklig som hon när vi gick tillbaka till boendet för att få oss lite kaffe. Snacka om guldkant på tillvaron och att det går att åstadkomma med så enkla medel. Nu kommer det att bli många besök hos frissan i framtiden!

Även om arbetsveckan fick ett bra slut, så kan jag inte säga detsamma om det övriga. Kom hem och möttes i dörren av sambon som var på väg till ännu ett julbord. (Han var på ett på torsdagen också och så förra lördagen.) Jag hade ingen aning om detta, även om han sa att han berättat det. Och jag som hade förberett för en mysig fredagsmiddag... Ibland blir jag bara så less! Så less blev jag att jag struntade helt i att laga mat. Och att äta.

Idag ska jag baka havrekex och steka köttfärsen som jag tagit fram till gårdagens middag. Får väl spara den till imorgon, för ikväll ska vi på fest. Till en person som jag knappt känner och jag har ingen aning om vilka fler som kommer dit. Är det överhuvudtaget någon jag känner? Men jag väljer att se det som en kul utmaning istället för något besvärligt, som jag ofta gjort förut.

Var förresten in på skolans plattform igår kväll och upptäckte att både betyget för senaste etikuppgiften och slutbetyget för hela kursen nu var klart. Och jag fick högsta betyg på båda! Trots att jag inte var med på redovisningen. Det lättade upp mitt humör en hel del kan jag säga!

Nu är även Melodikrysset löst för denna vecka, trots att jag missade första halvan. Så mysigt med julmusik!

Trevlig fjärde adventshelg önskar jag er alla!

Medan folk omkring mej stressar för att hinna klart allt till jul, så förvånas jag mest över varför?

Jag har inte köpt en enda julklapp än, jag har inte bakat mer än lussebullar, jag har inte vänt ut och in på alla skåp och lådor eller dammtorkat väggarna, jag har inte skrivit ett enda julkort...

För mej är julen inte så viktig. Jag föredrar adventstiden och den vill jag gärna njuta av, utan stress. För jag vet att det blir jul ändå och sen är jag mest glad när den är över.

Visst, jag måste köpa några julklappar; till mitt lilla barnbarn (men den har hon ju redan fått), till mina barn (men jag vet vad jag ska köpa, så det är lugnt), till sambon (om vi nu ska byta några klappar, men isf måste han vara med), till min brorsson (det får bli pengar i år) och till min mormor och min farbror (däri ligger utmaningen; vad köper man till dem?).

Julstädning är inget jag ägnar mej åt, utan det blir den vanliga veckostädningen. Jag vill ha fint till advent, med ljus och stakar, men ingen tomtehysteri. Förut hade jag massor med tomtar framme, nu har jag bara tre och det är såna som lilla barnbarnet kan och får leka med.

Julbaket då... det har jag nämnt förut. Om jag bakar nåt, så är det ändå bara vi själva (eller främst jag) som äter upp det, så däför tänker jag inte lägga tid och energi på det. Men havrekex ska jag baka i helgen.

Någon julmat har jag heller inte köpt. Inte än... Men skinka vill jag ha och sill. Och kanske lite lax.

Jag kommer att äta min julmat på julafton, först på jobbet och sen hos mina föräldrar på kvällen. Sen blir det inte mer än så. Sambon har varit ute och ätit flera julbord redan, så han får skaffa sin egen julmat om han vill ha mer! (Inte avundsjuk alls.)

På tal om jobbet; förhoppningsvis så har jag styrt upp det så att vi slipper allt stök med maten på lunchen och istället kan sitta ner med våra boende och deras anhöriga och bara ha det mysigt och trevligt istället. Jag hoppas på det iaf.