Dan före dan före dopparedan... Fast vi har dopparedag på jobbet imorgon, eller dopp i gryta... till middag.

Jag är inte uppvuxen med detta och har lite svårt att förstå vitsen med det hela. Eller jag fattar varför man åt det förr i tiden, då allt skulle tas tillvara, men idag? Det är ju liksom ingenting att äta. Bukfyllnad möjligtvis.

Jaja, men det är min åsikt och jag behöver ju inte äta det.

Torsdag idag och min sista lediga dag innan julhelgen. Stressigt! ...har jag inte haft. Jag har tagit det lugnt och ändå hunnit med en hel del. Griljerat min lilla skinka, gjort (hemmagjorda skulle det ju vara!) julklappar till julklappsleken, renbäddat sängen, städat toan och fixat en tacotårta till  middag.

Dessutom har jag tagit en promenad och hälsat på en gammal barndomsvän som bor i närheten. Vi gick i samma klass i lågstadiet (om jag inte minns fel), men har stött på varann från och till under åren, mest i den butik i stan där hon jobbar. Det var mycket trevligt och vi hade mycket att ta igen och vi kommer säkert att träffas fler gånger.

Nu väntar jag på dotra som ska komma hit och äta med mej och hämta julklappar till lilla familjen i Solberg.

Igår hade vi ju andra halvan av barnaskaran (med respektive) här och jag var bara orolig att maten inte skulle räcka. Men det gjorde den och jag fick mycket beröm. Kul! Och kul att de kom! Det händer ju inte så ofta...

och detta riskerar att bli ett riktigt gnällinlägg!

Jag har ont! Överallt! Jag brukar sällan klaga, men nu är jag less!

Är det inte det ena, så är det det andra (som jag för övrigt sa till en boende igår, som var missnöjd över nånting hela tiden och jag blev lite less).

Mitt ben började ju krångla i september nån gång och gör så fortfarande. Oftast är det värst när jag ligger i sängen. Sen har vi nacken som jag känner av från och till, mest till. Tummen (som inte känns av lika mycket nu) och handlederna är nog nåt jag måste ta tag i framöver.

Det känns att man blir äldre! Det ska ni veta.

Inte nog med det, så vaknade jag med ännu en låsning i axeln/bröstryggen imorse. Det är mer irriterande än vad det smärtar, men det är ingen skön upplevelse direkt.

Önskar att jag hade nån som kunde massera mej! Regelbundet.

Nästan bara stora paket i år

Men nu ska vi inte deppa ihop för det! Det är ju snart jul! Och snart är den över! Och då är ingen gladare än jag.

Igår kväll slog jag in alla julklappar medan sambon bakade. Jo, det är sant! Han bakade. Vad kan jag inte avslöja än, men ni ska få veta senare...

Ikväll ska vi ha middag för ena halvan av barnaskaran. Men det blir ingen julmat!

Jag gjorde bort att handla imorse, direkt när affären slog upp portarna. Allt för att slippa allt folk. Men jag måste dit igen, för jag glömde ju tomaterna... Men då kommer jag mej ut på en promenad.

Fem dagar till jul och ute är det + 5º, blåser halvt om halvt storm och nästan all snö har regnat bort. Så jävla ledsamt...

Men himlen är ju vacker:

Det är isgator överallt och igår kväll var spänningen på topp, då jag visste att dotra skulle köra 9 mil i detta väglag. Inte roligt alls! Men hon kom helskinnad hem, med sin pappas bil som tur var, bara för att upptäcka att hennes lägenhetsnyckel var kvar i hennes egen bil 10 mil därifrån. Som tur var så har vi en reservnyckel här, som vi fick lov att åka dit med, då hon inte tog sej upp från parkeringen. Bara is överallt...

Vi var ut på en julklappsrunda igår, innan regnet. Några av sakerna på listan var slut, men skulle komma hem idag. Men resten är nu inköpt, ska bara slås in. Jag har några småsaker kvar att köpa och några saker att tillverka till julklappsleken. Någon smart person (min syster) kom på att vi skulle ha något hemgjort i paketen i år. Kan nog bli en utmaning för många!

Vi avslutade rundan med mat på restaurang.

Och sen landade vi framför TV:n och lördagens avsnitt av "Så mycket bättre".

Ikväll blir det jobb och innan dess ska jag... bara slappa! ;)

Medan folk omkring mej stressar för att hinna klart allt till jul, så förvånas jag mest över varför?

Jag har inte köpt en enda julklapp än, jag har inte bakat mer än lussebullar, jag har inte vänt ut och in på alla skåp och lådor eller dammtorkat väggarna, jag har inte skrivit ett enda julkort...

För mej är julen inte så viktig. Jag föredrar adventstiden och den vill jag gärna njuta av, utan stress. För jag vet att det blir jul ändå och sen är jag mest glad när den är över.

Visst, jag måste köpa några julklappar; till mitt lilla barnbarn (men den har hon ju redan fått), till mina barn (men jag vet vad jag ska köpa, så det är lugnt), till sambon (om vi nu ska byta några klappar, men isf måste han vara med), till min brorsson (det får bli pengar i år) och till min mormor och min farbror (däri ligger utmaningen; vad köper man till dem?).

Julstädning är inget jag ägnar mej åt, utan det blir den vanliga veckostädningen. Jag vill ha fint till advent, med ljus och stakar, men ingen tomtehysteri. Förut hade jag massor med tomtar framme, nu har jag bara tre och det är såna som lilla barnbarnet kan och får leka med.

Julbaket då... det har jag nämnt förut. Om jag bakar nåt, så är det ändå bara vi själva (eller främst jag) som äter upp det, så däför tänker jag inte lägga tid och energi på det. Men havrekex ska jag baka i helgen.

Någon julmat har jag heller inte köpt. Inte än... Men skinka vill jag ha och sill. Och kanske lite lax.

Jag kommer att äta min julmat på julafton, först på jobbet och sen hos mina föräldrar på kvällen. Sen blir det inte mer än så. Sambon har varit ute och ätit flera julbord redan, så han får skaffa sin egen julmat om han vill ha mer! (Inte avundsjuk alls.)

På tal om jobbet; förhoppningsvis så har jag styrt upp det så att vi slipper allt stök med maten på lunchen och istället kan sitta ner med våra boende och deras anhöriga och bara ha det mysigt och trevligt istället. Jag hoppas på det iaf.

Inga skafferihyllor har blivit torkade idag.

Men gud så patetiskt och ointressant! Men så är det.

Inte mycket alls har blivit gjort här på 116 idag.

Var in till stan en sväng på f.m En liten stund bara. En så kort stund att det blev "återresa" på väg hem med bussen, vilket innebär att den resan var gratis. Var bara in för att hjälpa dotra med ett julklappsinköp. Själv var jag inte alls på nåt shoppinghumör.

Är inte på bra humör heller. Är less på att vara sjuk och blev ju inte precis gladare av att imorse känna att jag fått ont i halsen igen. Måste till jobbet imorgon!

Min dator har idag funkat som vanligt. *peppar, peppar* Kanske för att jag igår sparade över alla viktiga filer till en extern hårddisk? Eller för att jag sa till sambon att jag vill ha/behöver en ny? Han var genast på och föreslog att vi skulle åka och köpa en redan idag. Men, som sagt, jag är inte på shoppinghumör...

Bilden lånad från PC för alla

Och vad ska man köpa för dator? Jag är ju novis på området. En bärbar vill jag och gärna en HP, eftersom det är det jag har nu. Men sen då?

Nån som har nåt bra tips?

är väl något som många ägnar sej åt i dessa tider. Dock inte jag. Inte i år heller...

Varför ödsla tid på sånt? Vi själva fikar ju inte och besök får vi sällan. Så då är det ganska bortkastat, eller hur? Även om jag tycker att det är kul att baka.

Och att baka enbart för att "ha nåt i frysen, ifall att det kommer någon så där helt oförhappandes", är inte försvarbart. För det slutar bara med att jag äter upp det och då är det lika bra att inget finns.

Men havrekex ska jag nog försöka att få till nån dag. Kanske?

Det är väl samma sak med julmaten. I år ska vi inte ens vara hemma på jul + att jag jobbar...

Fast skinka och sill vill man ju ha ändå. Och några av ungarna vill tydligen komma hit och äta, men då får de nöja sej med "vanlig" mat. Nåt julbord kan de inte förvänta sej i det här huset i år, framförallt med tanke på hur ofta de (inte) kommer hit.

På tal om mat, det känns i magen att det är middagsdags nu. Ska värma upp fläskfilégratängen jag gjorde i lördags. Då blev jag ensam som åt, så det blev mycket över. Men gott var det! Och ännu godare var köttfärslimpan jag gjorde igår! *mums* Ibland (dock inte alltför ofta) lyckas jag få till det.

Återkommer med recept senare...

December... redan?! Tiden springer verkligen fram just nu och konstigt nog känner jag mej inte det minsta stressad. Kan det bero på att jag blivit äldre och klokare? Att jag vet att allt ordnar sej ändå?

2008 - Mormor 90 år 

Idag fyller min mormor 98 år. 98 år! Kan ni tänka er?!

Tyvärr kan jag inte åka och gratta henne idag, eftersom den eländes förkylningen har tagit om igen och jag inte alls mår bra. Blir bara så less! Värk i kroppen och ont i halsen och allmänt matt och "slut på".

Jag har varken lust eller tid att vara sjuk nu. Det händer alldeles för mycket runt omkring just nu.

De senaste dagarna har verkligen varit händelserika och fulla av överraskningar.

Sist jag skrev (oops, det var visst i måndags) skulle jag iväg och träffa en liten dement dam och hennes dotter. Mötet gick bra och var trevligt, även om jag kanske inte fick ut det jag ville av damen, så hade jag ett långt och viktigt samtal med dottern. Hon har mycket att tampas med och jag tror nog att jag kunde stötta henne i hennes tänk inför framtiden. Nu ska jag bara försöka att printa ner hela historien på datorn också.

I tisdags kväll var jag ut och åt kinamat med mina f.d kollegor från min gamla arbetsplats. Det blev ett gäng på hela 25 personer (tror jag) och det var riktigt kul att se alla igen, även om jag inte hann tala med alla. Många (inte bara jag) har slutat och sökt andra jobb och de som är kvar kommer snart att splittras då boendet ska läggas ner. Tråkigt!

På onsdagen skulle det ut och ätas igen, den här gången med min nuvarande arbetsplats. Nu blev det italienskt. Mycket gott, men en lite väl stimmig miljö för min dåliga hörsel. Det är en mycket liten restaurang med dålig akustik och vi var ett gäng på 18 personer (+ några andra gäster) och då var det knökfullt!

Innan jag gick ut och åt på onsdagskvällen, så passade jag mitt lilla barnbarn medan hennes föräldrar var iväg på ultraljud. Vi hade jättemysigt och satt som bäst på golvet och byggde med klossar när föräldrarna kom tillbaka och visade upp ultraljudsbilderna:

Det tog en stund innan jag fattade, men ser ni; det är två barn! Tvåäggstvillingar, men av samma kön.

Mamman och pappan var lite lätt chockade tror jag, även om misstanken har funnits där, då det dels finns i släkten (på mammans sida) och dels p.g.a att hon redan är så stor.

Åh, så roligt det ska bli! Och spännande! Nu är det tur att släkten är stor, som ni kanske minns att jag skrev om tidigare.

Jag och den lilla familjen firade med lite thaimat, innan mamman och pappan åkte in till stan igen (för att bl.a berätta för faster), medan lilla barnbarnet och jag fortsatte att leka, sjunga och dansa. Hon förstår nog inte vad som väntar henne, men jag tror att hon kommer att bli världens bästa storasyster.

Igår jobbade jag, men åkte hem tidigare eftersom jag inte mådde bra och idag blev  jag också hemma.

Jag som skulle komma igång med träningen igen... :(

En månad kvar till jul...

För mej är julen inte längre så kul. Man är ju för gammal för julklappar.

Skämt å sido, julklappar är ju roligare att ge än att få, men vi har nästan slutat med sånt. Vi ger bara till barnen under 18 och de är inte så många längre...

Barnbarnet ska naturligtvis få, men eftersom hon även fyller år i december så blir det lite mer huvudbry för farmor. Tur då att jag har min dotter, som formligen sprutar ur sej idéer och i år ska vi slå våra påsar ihop och fixa nåt riktigt skojigt till den lilla prinsessan.

Ett annat faktum som försvårar julfirandet och gör det lite mindre roligt, är alla dessa splittrade familjer och nya familjekonstellationer. Både mina och min sambos barn har ju skilda föräldrar med nya partners. Med det kommer det även in nya "syskon" och nya "mor- och farföräldrar", som alla vill umgås på julen.

Om vi tar mitt barnbarn som exempel, så har hon (förutom sin mamma och pappa):

• mormor
• morfar + hans nya fru
• farmor + hennes sambo
• farfar + hans sambo
• morfarsmor + fruns mamma
• farmorsmor & far + sambons mor & far
• farfarsmor & far + sambons mamma
• farmors mormor
• 2 mostrar (+ 1 man) & 2 morbröder (+ 1 fru) + en "halv"moster
• bonusmoster & bonusmorbror med varsin respektive
• ett flertal kusiner på mammas sida (jag kommer inte ihåg hur många) + 1 bonuskusin
• faster
• 3 bonusfastrar (+ 2 respektive) & 2 bonusfarbröder (med varsin respektive)
• 4 bonuskusiner på pappas sida

Därtill kommer en massa andra släktingar, så ni förstår problematiken; vilka ska man fira jul med och vart?

Självklart vill jag fira jul med mitt barnbarn och med mina barn, men då vi fick den äran ifjol så måste nån annan få den möjligheten i år.

Själv jobbar jag och vill/kan inte ha några gäster här hemma och blir gärna bortbjuden på julaftonskvällen. Men lika gärna skulle jag kunna tänka mej att bara vara hemma på tu-man-hand. Nåt stojigt storfamiljsfirande vill jag iaf inte vara med på.

Jag gillar adventstiden bättre än själva julen och den tiden är ju snart här. Men det är svårt att få den rätta känslan när snön lyser med sin frånvaro och det bara regnar hela tiden.

Ärligt talat så känner jag mej lite deppig just nu...

Inte bara beroende på vädret, utan även på att jag inte kan "leva som jag lär". Jag berättade ju tidigare att jag varit "så duktig" och gått ner i vikt under semestern. Inte mycket, men bara att jag hade hållit mej kvar på samma ställe på vågen, var ju en bedrift. Så är läget inte längre, kan jag säga... Nu har jag gått upp igen och det beror enbart på min dåliga karaktär. Eller... det är fel uttryck. Jag har ett missbruk snarare, eller en ätstörning. Ni vet, den där sockerdjävulen:

Jag kan låta bli socker hur lätt som helst om jag bara bestämmer mej för det, men om jag börjar äta så är jag fast. Då äter jag allt jag kan komma över, även sånt som jag egentligen inte tycker om.

Det är ju bara dumheter, jag vet...

Nu har jag iaf haft ett sånt "skov" och nu är det dags att sätta stopp och återgå i normala banor igen. Det borde ju vara mycket enklare nu också, då sambon går på diet och inte heller äter sötsaker och andra onyttigheter.

En månad kvar till jul...

En månad utan onödigt socker, som förhoppningsvis leder till en lägre siffra på vågen. Jag har ställt ett högt mål den här gången, jag vet det, men det ska inte finnas något utrymme för fusk. Lite svårt den kommande månaden kanske, med tanke på födelsedagar, julfirande med kollegor och fest med f.d grannarna. Men det är ju inte där prblemen uppstår, utan det är ju i min ensamhet, i smyg som jag äter alla dessa onödigheter...

Så fr.o.m nu är det silvertejp som gäller!

Bilden lånad från http://se.depositphotos.com