Tillbaka på jobbet! Känns skönt att vara "hemma" igen. Har under min frånvaro fått en ny vårdtagare, som jag nu måste lära känna. Tror inte att det kommer att bli några större problem...

Tog bussen till jobbet imorse och promenerade hem. Det funkade bra, men jag känner att högerbenet inte är riktigt som det ska.

Det var - 3,5° imorse, så alla eventuella planer på att cykla skrinlades direkt. Funderar på om jag överhuvudtaget kommer att kunna cykla mer i år, iaf till och från jobbet. Är livrädd för halka!

Dagens:

  Tillbaka på jobbet!

  Benet fungerade att gå på.

  Kylan är här och jag törs inte cykla...

Äntligen lördag! Nu kan jag förstå bättre alla som jobbar måndag till fredag och deras längtan till helgen.

Men två dagars ledighet räcker inte på långa vägar för att jag ska hinna återhämta mej. Dessutom finns det inte tid till nån vila. Jag har ju en skoluppgift som ska vara inlämnad nästa söndag och jag har inte ens börjat med den.

Att plugga på kvällarna efter en heldag på praktiken är helt omöjligt. Jag är såååå trött då! Min hjärna är totalt urblåst, mitt blodsocker ligger på 0-gränsen och ögonen går i kors. Då är det bara mat och vila som gäller.

Min sambo sa igår att jag skulle strunta i alla måsten och bara koncentrera mej på skola och praktik nu. Men det kan jag inte. För det första får jag ingen studiero om det är stökigt runt omkring mej, för det andra så vet jag att det kommer nya uppgifter direkt efter denna och att jag då har kortare tid på mej, eftersom jag ska resa bort. Vissa "måsten" här hemma har också en deadline, som att vinterstäda på altanen och att städa bilen. Visst... jag kan överlåta båda dessa sysslor till nån annan, men jag vill ändå ha ett finger med i spelet och så kommer jag bara att reta upp mej på att det aldrig blir gjort. Fast bilen tror jag faktiskt att jag kan strunta i...

Imorse strax före 7.00 ringde de från mitt rätta jobb. Jag svarade inte. Antar att det är kris igen, men jag kan inte göra nåt åt det. Jag har nog ändå just nu, är tjänstledig och dessutom är det inte min arbetshelg. Men jag längtar faktiskt tillbaka dit, det ska jag erkänna.

Nu är det strax Melodikrysset... en lördagstradition.

Sen ska jag röja bort det värsta och göra plats för skoldatorn och hoppas att den här uppgiften går lika lätt som den förra (som jag för övrigt inte har fått svar på ännu).

Lördag!!!

Som jag har längtat efter denna dag! Egentligen är det bara en vanlig lördag, en dag vilken som helst, men det är också min första lediga dag sen förra fredan. Äntligen får jag sitta alldeles ensam (vid datorn) och äta min goda frukost.

Jag har tagit med egna mackor till praktikplatsen, just för att jag vill ha dem på mitt sätt och det ses kanske inte alltid med blida ögon av de äldre. "Varför får hon tomater?" fick jag höra en dag. Då jag helst inte äter ost, vitt bröd och smörgåsgurka, vilket de oftast har där, så fortsätter jag att ta med egna mackor. Men jag har saknat min hempressade juice. Så idag njuuuuuuter jag!

Jag njuter även av att ha en hel dag helt för mej själv och att jag imorse kunde sova ut (även om jag vaknade samma tid som vanligt). Nu är det snart Melodikrysset och sen har jag lite småsaker att fixa på nätet.

Ute skiner solen så det blir nog en cykeltur idag. Det funkar inte så bra att cykla till "jobbet" nu, eftersom jag måste byta till personliga kläder där och det blir så mycket packning att släpa omkring på. Och inte finns det nåt riktigt bra ställe att byta om på heller. Därför har jag istället åkt buss in på morgonen och promenerat hem. Trots att jag är in till döden trött (i huvudet) när dagen är slut.

Tänkte även hinna med att putsa fönster och byta gardiner idag. Bara det att en del av gardinerna är nyinköpta och därför måste fållas. *puh, så jobbigt*

Städningen hann jag med innan och efter "jobbet" igår. Jag fick faktiskt gå hem lite tidigare...

Skrev ett långt inlägg igår... som bara försvann. Så jag gör ett nytt försök.

Mina dagar just nu är fullspäckade och jag har inte så mycket tid eller ork över. Jag är helt enkelt inte van vid att jobba heltid, inte heller enbart dagtid och inte fler än tre dar på raken.
Nu har jag gjort 5 och har 2 kvar. Lägg till det alla nya intryck, en massa nya människor att lära känna, inga raster, mycket stillasittande och lågt blodsocker i slutet av dagen p.g.a att jag inte kan äta som jag brukar. Inte heller kan eller orkar jag träna så mycket som jag vill.
Men detta är bara tillfälligt och allt det jobbiga uppvägs av att det är både roligt och intressant. På ett sätt är det ett jobb jag skulle kunna tänka mej, men inte på heltid och jag skulle nog sakna själva omvårdnaden.
Men i dagsläget är det inte aktuellt med något jobbyte och just nu gruvar jag mej för de kommande två veckorna då jag, förutom de långa dagarna på praktiken och ett hem att sköta, även ska hinna med att plugga.

Tur att det snart är helg! Då ska jag vila! (Och hinna med tvätt och städning.)
Men på söndag, då...
Då blir det en liten tripp norröver med en för mej mycket kär person.

Jag älskar mitt jobb, men just nu känns det verkligen skönt att gå på 3 veckors praktik!
Som jag berättade tidigare så var det strul här imorse. Nu hade det ju ordnat sej, som det oftast gör. Men direkt när jag kom hit fick jag börja ringa runt och rodda så att det finns folk på måndag och tisdag. Två kollegor sjuka, en av dem har förkylningen tagit om för. Nu är det bara jag som har klarat mej! *peppar peppar*

Sitter på rast nu och ute vräker regnet ner. Är så glad att jag tog bilen! Inte för att jag hann uträtta det ärende jag hade tänkt innan, men...
Ibland räcker tiden bara inte till.

Ett laddat datum... Idag är det 15 år sedan terroristattackerna i USA. Fruktansvärt är ett ord som inte räcker till på långa vägar.

Här hemma har jag precis stängt av skoldatorn efter att ha skickat in etikuppgiften. Jag var faktiskt klar med den redan i torsdags, men valde att fnula på den några dagar till.

Nu tar jag ledigt från skolarbetet i några dar, innan det är dags att ge sej på den palliativa vården. Om tre veckor ska den vara inne och nu har jag bara kvällar och helger att läsa på.

Har kommit på att de närmsta 6 veckorna kommer att bli tuffa. Tre veckors praktik på heltid; måndag-fredag. Jag som inte är van att varken jobba heltid eller att jobba enbart dagtid. Tur att det roliga och intressanta kommer att överväga det jobbiga!

Sen kommer jag inte att kunna träna så mycket som jag vill... och hur blir det med maten???

Och så skolan på det. Direkt efter praktiken ska jag till Kramfors i två dagar och sen jobba resten av veckan.

Sen lär det väl bli ett par skolarbeten till i oktober och de vill jag ju helst göra bort (iaf det ena) innan resan...

Resan ja! Inför den ska det ju planeras och packas och sånt också. Jag kommer nog att vara knäckt den dan jag sätter mej på planet!

Men det ska bli sååå skönt. I can´t wait!   

Fick ett samtal från jobbet imorse vid 8. Jag var uppe och klädd och höll på att förbereda frukosten, så jag tänkte inte ens på hur tidigt det var. Jag kan ju lika gärna ha legat och sovit fortfarande.

I vilket fall, så var det kris på jobbet. En av vikarierna som skulle ha jobbat idag hade inte kommit och gick inte att få tag i på telefon. Och där stod en annan stackars vikarie alldeles ensam och utan delegering. Jag tipsade om tjejen som jag jobbade med igår, för jag vet att hon vill jobba och sen har jag inte hört nåt mer. Visst hade jag kunnat åka in och bytt tur, men då hade de med största sannolikhet stått utan nån med delegering ikväll och då är det ju svårare för nån från en annan avdelning att springa emellan och dela medicin. Det är så sårbart just nu med så många ordinarie borta...

Var lite orolig när jag kom hem från jobbet idag... Det blåste ju storm ute och den här gången från ett håll som innebar att det blåste rakt in i paviljongen på altanen. Jag var rädd att den skulle blåsa bort helt enkelt.

Cykelturen hem från jobbet var heller ingen behaglig upplevelse. Kraftig motvind och ibland en sidvind som höll på att sopa mej av vägen.

Men nu verkar det som att det börjar avta. Men det är kanske ändå dags att plocka undan alla grejer på altanen?

Har avverkat tre arbetsdagar av veckans fem nu och vi går nästan bokstavligen på knäna. Folk är på semester, föräldralediga och sjuka. Och till veckan går jag på 3 veckors praktik. Det ska bli jättekul, men det känns ändå inte riktigt bra, då jag ska få en ny skyddslig att ta hand om på måndag och så blir jag borta så länge. Tur att jag har fina kollegor!

Nu är jag ledig i två dar innan arbetshelgen och då är det pluggande till 100% som gäller! Uppgiften ska vara inlämnad på söndag och jag har inte ens börjat. *panik panik!*

Lite träning tänker jag dock klämma in. Det behövs, för både kropp och själ.

Nu är det bara att hoppas, både vad det gäller träning, jobb, skola och praktik, att jag inte har blivit smittad av alla baciller som florerar på jobbet! Grannen kom nyss hem och jag hör hur han hostar däruppe. Han jobbar på skola och där är det nästan omöjligt att klara sej undan förkylningar. Dessutom har han ju två egna barn...

Mycket shopping har det blivit den senaste tiden; nya bad- och träningskläder bl.a

Och idag fick jag hem kameran som jag köpt på tradera för 120 kr. Den är så liten och söt.

Men kanske har jag köpt grisen i säcken, för det verkar vara svårt att få tag i minneskort till den p.g.a att den har några år på nacken. Men jag har beställt ett på nätet och håller nu tummarna för att det passar.

Imorse testade jag mina nya cykelkläder till jobbet och jag är myket nöjd! (Bild kommer senare.) Jag ser ut som värsta proffscyklaren där jag susar fram. *haha*

Igår kväll gick jag en sväng till dotra för att hjälpa henne att bära in ett bord och möblera om lite. Inte lätt vid compact living, men vi fick till det någorlunda.

På väg dit mötte jag en gammal klasskompis från lågstadiet. Vi brukar stöta på varann ibland på hennes jobb, men nu var det jättelänge sen jag såg henne. Fick förklaringen då jag såg att hon nu går med rollator. Hon har fått nåt fel i benet och ingen vet vad det är. Med åldern kommer krämporna, det är helt klart, men att inte veta vad felet är måste ju kännas frustrerande. Jag hoppas innerligt att hon får nån hjällp snart!

Ikväll blr det ingen promenad... Känner inte för att gå ut mer i blåsten idag. Istället tänker jag parkera mej framför TV:n med en god kopp kaffe och bara slappa.

Imorgon blir tidig uppstigning trots ledig dag. Har bokat in mej på ett gympass. Ska återigen testa nåt nytt. Och svettgt kan jag tänka mej...

Pluggar som bäst! Jodå, det ingår i uppgiften att titta på film ibland. Den här gången "Away from her", som handlar om en man som tvingas lämna sin Alzmeimersjuka fru på ett hem. Inte många kända skådespelare och inte den bästa kvalitén, men budskapet gör helt klart filmen sevärd. 

Nu är det snart dags att åka till jobbet igen. Sorgen och saknaden vilade tung igår kväll, men det är en del av jobbet.

Idag lär jag mötas av surströmmingdoft, då det skulle avnjutas denna norrländska delikatess på avdelningen idag. Tur att jag slapp!