och eftersom jag inte är så skrockfull, så är det som vilken vanlig fredag som helst för min del.

Att det dessutom är tjugonde dag Knut, då julen ska dansas ut, det rör mej inte heller i ryggen. För här är ju julen utdansad (eller snarare utslängd) för länge sen.

Kul fakta hämtad från axbom.se: "En ohälsosam rädsla för talet 13 kallas för triskadekafobi. En ohälsosam rädsla för fredagen den 13:e kallar Paraskevidekatriafobi. Faktum är att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig över datumet(!) Så ta det försiktigt idag."

Dagen har ägnats åt städning. Förutom den vanliga veckostädningen, så har jag börjat att röja lite i förråd, skåp och lådor. Vi har ju bott här i ett år nu och det som inte använts under den tiden är väl ingenting att spara på. Eller?

Strax är det dags att gå till jobbet, men innan dess ska jag tvätta håret, innan jag smöjer in handen med smärtstillande salva. Jag har faktiskt minde ont nu, men det beror kanske på att jag försöker att använda handen så lite som möjligt. Att borsta tänderna med fel hand är inte lätt och jag har nu större förståelse för de stackare på jobbet som jag borstar tänderna på.

Idag skiner solen och inte ett spår finns kvar av det snöoväder som rådde igår och på onsdagskvällen.

Jag hoppas att det blir fint i helgen, då jag har semester. Fast jag blir nog tvungen att sitta inne och plugga...

En riktig drömbild - dock inte min egen...

Tänkte ta bussen till jobbet imorse och hade lusläst tidtabellen, väl medveten om att det är helgdag idag. Hittade dock ingen uppgift om att bussen inte skulle gå, men hade ändå den möjligheten i bakhuvudet.

Det kom ingen buss... och istället för att krångla med att värma upp bilen, så promenerade jag till jobbet. Trots att termometern visade på - 23,7° C. Jag var lite sent ute, men kom ändå bara 10 minuter för sent.

Tur att arbetsdagen var kort idag, för den har varit jobbig. När någon av de boende mår dåligt, så mår ju även vi personal dåligt och känner oss otillräckliga som inte kan hjälpa... Och tyvärr är det inte vi som bestämmer vilka mediciner de ska ha.

När klockan var 13.00 så stämplade jag ut och promenerade tillbaka hem. Således har det blivit 1,5 timme ute i kylan idag.

Därför kände jag mej inte så hågad att åka och hjälpa dotra när hon ringde och efterlyste startkablar. Hon fick inte igång bilen; hennes pappas bil. Mercedes, I say no more.

Hon var bjuden till farmor på middag, så hon bara måste dit. Ja, ja, vi har lite delade meningar om vad som är nödvändigt och inte. Själv har jag valt bort att åka och gratta brorssonen idag, just p.g.a kylan.

I vilket fall... så fick sambon rycka ut och hjälpa dotra. Han är mycket bättre på det där med startkablar än vad jag är.

Kylan... - 21,7° C. Myggfritt med andra ord.

Jag har inget emot kyla, men så mycket kallare behöver det inte bli. Solen skiner dock, så temperaturen kanske stiger så pass att det känns behagligt att gå ut sen. För ut ska jag, på en PW.

Det är trettondagsafton idag och för många av er en lördag. En del jobbar halvdag och vissa är kanske hellediga en dag som denna. Själv så jobbar jag kväll. Med lite extra betalt. Med betoning på lite.

Idag ska jag hinna med att städa lite innan jobbet. Nu är alla julgrejer borta och igår bytte jag gardin i köket. Till en svart! Är tydligen mycket för svart numera...

Har precis provat klänningarna jag hämtade ut häromdan. Av fyra plagg behåller jag ett. I en av förpackningarna låg det dessutom fel plagg. Det skulle vara en svart klänning i strl 34/36, men var nån ful leopardmönstrad tröja i strl 54/56!

Så här ser klänningen (som jag behåller) ut:

Men jag kommer att sprätta bort paljetterna vid bysten.

En att mina målsättningar för 2017 var ju att jag ska dansa mer. Igår var det dans, men vi åkte inte...

Fast jag hade tänkt det. Men det kändes inte så lockande att åka 8,5 mil i kylan.

Men dans ska det bli! På lördag kanske?

Äntligen har vi fått lite snö! Inte ens en decimeter, men det snöar ännu. Jag gillar snö och vill att det ska vara vinter på riktigt! Och nu verkar det som att det ska bli riktigt kallt också.

Har hunnit med en kort promenad i snö-vädret (inte ovädret, för det tycker inte jag att det är, även om det blåste motvind på vägen hem) för att handla lite. Var sugen på nybakade scones till f.m-kaffet och då måste man (eller iaf jag) ha ost på och det hade vi ingen hemma.

Jag har nu ringt vårdcentralen och fått en tid om en vecka. Jag hade fått komma idag också (på en återbudstid), men jag vill inte, om det nu kommer att behövas, bli sjukskriven i trettondagshelgen.

Ledig dag idag alltså och jag har en del småsaker att ta tag i.

Bl.a så borde jag börja med skoluppgiften till nästkommande innedagar, då vi ska få träna på att opponera mot varandras arbeten. Ser jag inte fram emot... Däremot ser jag fram emot en del andra saker som stod på schemat, info om mitt drömjobb m.m

verkar vara mitt nya motto. Iaf än så länge.

Promenerade som vanligt till jobbet imorse (den sista biten). En 45 min tur blev det även på lunchen, då jag behövde komma ut och rensa hjärnan lite. Hade poolpass idag och det på två olika avdelningar. Men efter lunch, då jag gick till den andra avd, så visade det sej att jag inte behövdes där. Gick då "hem" till min ordinarie avd och gjorde en uppdatering av ett register och sen tog jag ledigt resten av dan (1,5 timme). Då jag inte hann med den första bussen, så tyckte jag att det var lika bra att gå hem, ist för att stå och vänta en halvtimme. Så det blev ytterligare en 45-minuters promenad och jag kom hem samtidigt med bussen.

Nu är det dags att fixa middag och planera veckans matinköp och göra en matsedel. Det är ju så himla bra! Har haft det tidigare och det underlättar en hel del, framförallt för mej som har noll inspiration och intresse när det gäller matlagning. Sen får vi väl se hur länge det håller i sej...

Imorgon har jag ledig dag och sen är det visst nån sån där jäkla helg igen... Tur att jag jobbar!

kan man ha även på nätet och några såna har jag nu klarat av:

• Laddat busskortet
• Bokat tågresa
• Bokat hotellrum

Känner mej trött och sliten idag, efter en heldag på jobbet. Trött i huvudet och ont i kroppen, mest i tummen/handleden. Ska ta mej i kragen och ringa på onsdag för att boka en läkartid.

Även i morgon jobbar jag heldag och då lär jag vara ännu mer trött i huvudet, eftersom jag ska poola på två olika avdelninger. Mycket nytt att ta in alltså...

Tog bussen/promenerade till och från jobbet idag. Det kommer jag att fortsätta med framöver, förutom då jag jobbar sena kvällar och på helgerna, eftersom bussarna inte går då.

Men när jag jobbar 7-16 kan jag ta bussen på morgonen och gå sista biten. På hemvägen kan jag välja att gå hela vägen eller ta bussen nere på stan, vilket innebär att jag går en bit i början. Om jag promenerar 45 min på lunchen, så är det alltså okej att ta bussen hem.

Jobbar jag 7.30-15.30 så går jag in på morgonen.

När jag jobbar kortare dagar så blir det självklart en promenad hem och på de kortare kvällsturerna går jag in och tar bussen hem (eller går om jag inte hinner).

För nu ska här tränas! Målet är att powerwalka minst en timme om dan. All annan träning utöver det...

Måtte bara benet hålla!

Torsdag idag... och en kväll på jobbet att se fram emot. "Se fram emot" är väl att ta i, men å andra sidan finns det väl egentligen ingenting jag ser fram emot just nu. Inte inom den närmsta tiden iaf. Jag vill bara att alla jäkla helger ska vara över.

Jag mår inte bra, men kan inte sätta fingret på varför. Jag är väl lite less, mest på mej själv tror jag.

Nyårsmenyn 2014 - färdiglagad och köpt på restaurang

Igår överlät jag ansvaret för nyårsmiddan på nån annan. Får väl se hur det blir med det...

Någon inbjudan har inte inkommit, precis som jag förstod. Tack för det! Vi gjorde ju iaf ett försök, men nu vet vi... Påtvingad vänskap är ändå ingenting att ha.

Promenerade till jobbet igår och det var så skönt! Och jag hann med sista bussen hem! Hade jag inte gjort det, så var planen att jag skulle gå, vilket inte hade gjort så mycket då jag hade sovmorgon idag.

Ikväll tar jag bilen, eftersom jag jobbar senare och så måste jag handla lite. Men det är så härligt att kunna gå till jobbet, trots att det tar 45 min enkel väg. Jag ska bli bättre på det framöver. Ett av mina mål för ett bättre 2017.

Idag ska det städas här innan jobbet! Har mest lust att städa bort julen, men det får bero till nästa vecka. Jag har ju ändå inte så mycket julgrejer framme. Men dammråttorna ska bort!

Min tumme värker och inte blir det bättre av allt jag utsätter den för på jobbet. Men jag får allt lov att härda ut ett tag till. Benet har varit lite snällare mot mej de senaste nätterna och det funkar helt okej att gå på. Ska ta mej i kragen och komma igång med träningen igen efter nyår och då testa att cykla på gymmet. Det skulle ju vara bra enligt sjukgymnasten. Även det ett mål för ett bättre 2017.

och julhelgen är över! Tack för det! Bara nyår kvar då...

Det har, trots att jag jobbat större delen av helgen (tack för extrainkomsten!), varit en bra julhelg. Och tack och lov en kort sådan, utan en massa extra mellandagar.

Att jobba julafton är helt okej för min del. Det blir oftast en mysig dag, med god mat och en massa besök på avdelningen. I år hade ju jag kommit på att hela avdelningen skulle gå över till restaurangen (varifrån vi tar vår mat) för att äta jullunchen där. På det viset slapp vi allt bök med att plocka fram all mat och att diska efteråt. Och vi personal, som bara är två på helgen, skulle kunna sitta ner med de boende i lugn och ro. Alla tyckte det var en bra idé och varför hade ingen tänkt på det innan? Vi hade dessutom två boende som hade åkt hem för att fira jul med nära och kära och 4 anhöriga som skulle fira med oss, så egentligen hade vi personal bara varsin boende att ägna oss åt. Sagt och gjort; vi halkade oss över till grannhuset. Det var livsfarligt halt ute, men det gick bra. Tyvärr blev det lite smolk i glädjebägaren, då en boende blev sjuk och därför inte kunde följa med och därmed inte mak*n heller. Jag erbjöd mej att avlasta en stund, så att också h*n fick gå över och äta, men h*n tackade nej till erbjudandet.

Det var för övrigt en dag då det var fullt upp hela tiden och jag var dessutom ensam med medicindelegering. Tur att vi har duktiga vikarier som själva ser vad som ska göras!

Efter lunchen så dukade vi upp till kaffe på avdelningen och ytterligare några anhöriga dök upp. Och sen kom tomten!

Alla fick ett paket och en kram!

Efter jobbet åkte jag hem och svidade om och sen vidare hem till mina föräldrar, där det dukades upp mat i massor! Jag blev tvärmätt efter några sillbitar och en skinkskiva, typ. Det gick bara inte att få ner nåt mera.

Efter lite TV-tittande, julklappsutdelande och kaffe, så spelade vi julklappsspelet. Det slutade med att jag och sambon satt med ALLA paketen då tiden gick ut. *hihi* Men vi delade med oss... och gav bort allt ätbart.

Så mycket julklappar får man ju inte annars i min ålder och jag har heller inga förväntningar på att få några, så därför blev jag lite överraskad då det dök upp en från oväntat håll.

Juldagen var även den en arbetsdag. Eftersom jag jobbade kväll, så gick hela förmiddan åt till att vänta på att åka till jobbet. Fanns liksom inte så mycket annat att göra. Vädret lockade inte till nån utevistelse heller direkt.

Igår, annandag jul, kom lilla familjen och hälsade på med julklappar och även dotra dök upp efter jobbet med paket. Lilla barnbarnet var inte riktigt pigg, stackarn! Mitt i allt så kom min syster med pojkvän(?) och två av hennes söner. Så det blev först kaffe för alla och sen middag för lilla familjen och dotra. Kul med med både väntat och oväntat besök!

Vi blev ju nästan tvungna att "köra hem" dem sen, eftersom vi skulle på bio inne i stan kl. 18. Vi såg "Hundraettåringen som smet från notan och försvann".

Inte lika bra som den förra, men ändå sevärd.

Ja, det var den julhelgen det... Idag är jag ledig och njuter av ensamheten. Det enda "måstet" idag är att betala räkningar. Borde kanske gå ut en sväng också, men det blåser småspik ute.

Just det... måste berätta om en kul grej som har hänt de senaste dagarna. Min son skickade en bild på ett julkort som hamnat hos honom. Det var till mej, från en tjej som jag umgicks med för länge sen och som jag tappade kontakten med efter att jag gift mej (1990). Jag vet att hon var på mitt bröllop, men jag minns inte när vi senast hade kontakt efter det. Nu hade hon skickat ett kort till min gamla adress, med mitt flicknamn och det hamnade hos min son, som inte bor på den adressen. En boxadress som för övrigt inte har funnits på de senaste 25 åren. Jag flyttade från byn för snart 15 år sen, det finns inte nån med samma efternamn som mitt flicknamn som bor där nu och hur i alla världen kunde det hamna hos min son? Den som kör ut posten måste ju veta vem jag är. I vilket fall, så hade den här tjejen skrivit att hon finns på Facebook, men det finns hur många som helst där med samma namn, så det var ingen lätt uppgift att hitta henne där. Men jag lyckades! Och det visade sej då att jag försökt att kontakta henne för 5 år sen, men att hon inte svarade då. Men nu fick vi kontakt och har en massa att ta igen! Kanske kan vi återses framöver?!