Lördag och en vecka kvar till julafton...

Igår fick jag världens bästa avslut på arbetsveckan. Jag älskar mitt jobb, även om det är tungt många dagar, men igår älskade jag det ännu mer. Det är såna dagar man vill ha fler av, men som vi sällan har tid att förverkliga.

Vad som hände? Jo, en så simpel sak som att jag följde en boende till frissan. Eftersom kvinnan i fråga är ny hos oss, så var det första gången. Det är alltid spännande, eftersom man inte vet hur det ska gå. Accepterar hon att någon hon inte känner igen ska tvätta hennes hår? Förstår hon vad som ska hända? Har hon tålamodet att sitta stilla så länge? För den som aldrig har varit i kontakt med personer med demenssjukdom är nog detta lite svårt att sätta sej in i, men det är mycket som kan hända när hjärnan är skadad och rutiner och trygghet är något som är väldigt viktigt för dessa personer.

Jag berättade först på promenaden dit vad vi skulle göra och kvinnan verkade positiv. Vi kom in på salongen, tog av oss jackorna och satte oss att vänta. Vi var alldeles ensamma där, vilket jag tror var en stor fördel. Kvinnan blev lite rastlös efter en stund och klev upp och gick omkring i lokalen. Men så kom frissan och hon fick sätta sej i frisörstolen. De/vi kom överens om vad som skulle göras och frissan frågade om hon ville tvätta håret först. Detta hade jag varit lite tveksam till, men kvinnan svarade glatt ja och följde med till hårtvätten. Där satt hon och njöt och sa t.o.m att det var skönt. Hon som i vanliga fall pratar väldigt lite.

Sen var det en fröjd att se henne bli klippt och fönad. Hon satt hela tiden med ett leende på läpparna, helt avslappnad och bara njöt. Då och då tittade hon på mej och blinkade med ögat som i samförstånd.

Jag var nog lika lycklig som hon när vi gick tillbaka till boendet för att få oss lite kaffe. Snacka om guldkant på tillvaron och att det går att åstadkomma med så enkla medel. Nu kommer det att bli många besök hos frissan i framtiden!

Även om arbetsveckan fick ett bra slut, så kan jag inte säga detsamma om det övriga. Kom hem och möttes i dörren av sambon som var på väg till ännu ett julbord. (Han var på ett på torsdagen också och så förra lördagen.) Jag hade ingen aning om detta, även om han sa att han berättat det. Och jag som hade förberett för en mysig fredagsmiddag... Ibland blir jag bara så less! Så less blev jag att jag struntade helt i att laga mat. Och att äta.

Idag ska jag baka havrekex och steka köttfärsen som jag tagit fram till gårdagens middag. Får väl spara den till imorgon, för ikväll ska vi på fest. Till en person som jag knappt känner och jag har ingen aning om vilka fler som kommer dit. Är det överhuvudtaget någon jag känner? Men jag väljer att se det som en kul utmaning istället för något besvärligt, som jag ofta gjort förut.

Var förresten in på skolans plattform igår kväll och upptäckte att både betyget för senaste etikuppgiften och slutbetyget för hela kursen nu var klart. Och jag fick högsta betyg på båda! Trots att jag inte var med på redovisningen. Det lättade upp mitt humör en hel del kan jag säga!

Nu är även Melodikrysset löst för denna vecka, trots att jag missade första halvan. Så mysigt med julmusik!

Trevlig fjärde adventshelg önskar jag er alla!