Gråt i mörker av Björn Hellberg

Del 1 i serien om Sten Wall.

Tidigare "lästa" böcker av författaren: 

Jag älskar mitt jobb, men just nu känns det verkligen skönt att gå på 3 veckors praktik!
Som jag berättade tidigare så var det strul här imorse. Nu hade det ju ordnat sej, som det oftast gör. Men direkt när jag kom hit fick jag börja ringa runt och rodda så att det finns folk på måndag och tisdag. Två kollegor sjuka, en av dem har förkylningen tagit om för. Nu är det bara jag som har klarat mej! *peppar peppar*

Sitter på rast nu och ute vräker regnet ner. Är så glad att jag tog bilen! Inte för att jag hann uträtta det ärende jag hade tänkt innan, men...
Ibland räcker tiden bara inte till.

Ett laddat datum... Idag är det 15 år sedan terroristattackerna i USA. Fruktansvärt är ett ord som inte räcker till på långa vägar.

Här hemma har jag precis stängt av skoldatorn efter att ha skickat in etikuppgiften. Jag var faktiskt klar med den redan i torsdags, men valde att fnula på den några dagar till.

Nu tar jag ledigt från skolarbetet i några dar, innan det är dags att ge sej på den palliativa vården. Om tre veckor ska den vara inne och nu har jag bara kvällar och helger att läsa på.

Har kommit på att de närmsta 6 veckorna kommer att bli tuffa. Tre veckors praktik på heltid; måndag-fredag. Jag som inte är van att varken jobba heltid eller att jobba enbart dagtid. Tur att det roliga och intressanta kommer att överväga det jobbiga!

Sen kommer jag inte att kunna träna så mycket som jag vill... och hur blir det med maten???

Och så skolan på det. Direkt efter praktiken ska jag till Kramfors i två dagar och sen jobba resten av veckan.

Sen lär det väl bli ett par skolarbeten till i oktober och de vill jag ju helst göra bort (iaf det ena) innan resan...

Resan ja! Inför den ska det ju planeras och packas och sånt också. Jag kommer nog att vara knäckt den dan jag sätter mej på planet!

Men det ska bli sååå skönt. I can´t wait!   

Fick ett samtal från jobbet imorse vid 8. Jag var uppe och klädd och höll på att förbereda frukosten, så jag tänkte inte ens på hur tidigt det var. Jag kan ju lika gärna ha legat och sovit fortfarande.

I vilket fall, så var det kris på jobbet. En av vikarierna som skulle ha jobbat idag hade inte kommit och gick inte att få tag i på telefon. Och där stod en annan stackars vikarie alldeles ensam och utan delegering. Jag tipsade om tjejen som jag jobbade med igår, för jag vet att hon vill jobba och sen har jag inte hört nåt mer. Visst hade jag kunnat åka in och bytt tur, men då hade de med största sannolikhet stått utan nån med delegering ikväll och då är det ju svårare för nån från en annan avdelning att springa emellan och dela medicin. Det är så sårbart just nu med så många ordinarie borta...