Mercurium av Ann Rosman

Tidigare "lästa" böcker i serien om Karin Adler:

så hade jag lätt kunnat tro att det var fredagen den 13:e idag.

Tog bussen till stan imorse och promenerade sista biten till resecentrum. Bara för att mötas av meddelandet att tåget var inställt. Va?!!! Infotavlan hänvisade till nästa avgång, vilket jag tolkade som att jag skulle kunna åka då istället på samma biljett. Men säker var jag inte...
Och är inte nu heller, för tågvärden kollade aldrig min biljett.
I vilket fall så hann jag, med nöd och näppe, till skolan i tid. Men jag hann inte dumpa väskan på hotellet, utan fick istället dra med den upp till skolan. Tur att det inte var en dm snö på vägen!

Skoldagen har avlöpt bra, trots sjukfrånvaro av vissa föreläsare/lärare. Men en mycket modig anhörig kom och berättade om hur det kan vara. Mycket nyttigt att lyssna på.
Imorgon får vi höra mer om hjälpmedel, vård av demenssjuka personer med invandrarbakgrund och vårdhundar. Och så ska vi träna på att opponera. Jag borde läsa igenom allt igen, men det känns så drygt. Det var visst många som missat infon om uppgiften, så jag ligger nog rätt hyfsat till ändå.

Ikväll har jag handlat på Dollarstore (där jag träffade min svägerska), köpt en sallad till middag och tagit en promenad runt runt i stan. Den blev lite längre än tänkt, då dotra ringde och de samtalen har en tendens att bli lååååånga. Och då passade jag på att gå under tiden.

Nu sitter jag på hotellrummet, ser på "Orange is the new black" och känner mej "sick of myself". Måste sluta äta för mycket... Dags för en avgiftning igen?!

Pluggandet går tungt! De arbeten (inte mina) som jag ska läsa och opponera mot är svåra att förstå p.g.a särskrivningar och ihopskrivningar (där det inte ska vara det). Det är svårt att få nåt riktigt sammanhang och jag har inte tillräckligt med motivation heller. Det får helt enkelt bli som det blir. Detta är ju tänkt att vara en övning för att vi ska lära oss inför den riktiga seminariumsdagen. Men det känns ändå inte rätt att komma oförberedd till skolan imorgon.

Gårdagen avslutades på bästa sätt! Vi tog bussen in till stan och käkade indiskt. Sen gick vi hem till dotra, där även min son och hans lilla (snart mycket större!) familj också befann sej. De hade varit i Umeå på sin bonussysters läkarexamen (eller vad det nu kallas). Så gott att få rå om lilla barnbarnet en stund. Och snart får jag göra det igen, för hon ska komma och vara hos mej då föräldrarna ska på ultraljud nästa gång. Kanske kan hon sova över då också?

Idag fick jag med sambon på en PW i solen. Och fort gick det! Det var så kallt att man var tvungen att gå fort för att hålla värmen. Men det är ju bara bra. Jag har fått ihop 8 h & 40 min den här veckan. Förra veckan blev det 8 h & 45 min. Till veckan har jag planerat in mitt återinträdande på gymmet. Jag börjar med ett grupp-pass, så får jag se hur det funkar med handen sen...

Det måste man för att vinna, sägs det. Och nu sitter jag här och funderar på om jag ska våga eller inte.

Är det dags nu? Dags att ta ytterligare ett kliv?

Ja, jag tror förbanne mej att jag gör det! Vågar, alltså.

Jag har inte de rätta kvalifikationerna, men tänker ändå försöka. Dags att knåpa ihop ett brev alltså...

Men det får vara tills imorgon eller nån annan dag, för idag är det skolarbete som gäller. Inte för att jag tror att det blir enklare idag, men jag måste ändå få ihop nånting innan tisdag.

Skönt med semester i helgen!

Idag skiner solen och det första jag tänker göra, nu när melodikrysset är löst och inskickat, är att ta en l å n g promenad. Synd bara att jag inte kan använda stavarna...

Det funkade hyfsat med handen att jobba igår, men nog känns det. Och jag märkte på min brist på tålamod att jag hade ont, även om jag gjorde mitt bästa för att inte visa det.

Ha nu en underbar lördag därute!

Nattskärran av Kjell Erksson

Tidigare "lästa" böcker i serien om Ann Lindell vid Uppsalapolisen:

och eftersom jag inte är så skrockfull, så är det som vilken vanlig fredag som helst för min del.

Att det dessutom är tjugonde dag Knut, då julen ska dansas ut, det rör mej inte heller i ryggen. För här är ju julen utdansad (eller snarare utslängd) för länge sen.

Kul fakta hämtad från axbom.se: "En ohälsosam rädsla för talet 13 kallas för triskadekafobi. En ohälsosam rädsla för fredagen den 13:e kallar Paraskevidekatriafobi. Faktum är att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig över datumet(!) Så ta det försiktigt idag."

Dagen har ägnats åt städning. Förutom den vanliga veckostädningen, så har jag börjat att röja lite i förråd, skåp och lådor. Vi har ju bott här i ett år nu och det som inte använts under den tiden är väl ingenting att spara på. Eller?

Strax är det dags att gå till jobbet, men innan dess ska jag tvätta håret, innan jag smöjer in handen med smärtstillande salva. Jag har faktiskt minde ont nu, men det beror kanske på att jag försöker att använda handen så lite som möjligt. Att borsta tänderna med fel hand är inte lätt och jag har nu större förståelse för de stackare på jobbet som jag borstar tänderna på.

Idag skiner solen och inte ett spår finns kvar av det snöoväder som rådde igår och på onsdagskvällen.

Jag hoppas att det blir fint i helgen, då jag har semester. Fast jag blir nog tvungen att sitta inne och plugga...

Prinsessan av Burundi av Kjell Eriksson

Tidigare "lästa" böcker i serien om Ann Lindell vid Uppsalapolisen:

Förstår inte riktigt varför den textraden börjar med nej... För det är ju, enligt visan, positivt att det snöar.

Jag tycker också att det är positivt och framförallt nu, när det har slutat blåsa och snön faller nedåt istället för sidledes. Nu kan jag ju klä på mej och gå ut.

Har hittills suttit inne och verkligen försökt att finna tillräckligt med motivation till att plugga. men det går tungt...

Det arbete som jag ska opponera emot är inte digert direkt och det finns inte så mycket att opponera emot. Och vi ska ju heller inte vara kritiska i vårt omdöme... Jag tycker att det är jättesvårt! Har ju aldrig gjort nåt liknande förut. Tur att detta bara är en övning och nåt vi ska lära oss av inför den verkliga drabbningen i maj.

I vilket fall, så lägger jag pluggandet åt sidan för idag och tar tag i allt annat som ska göras. Städning och matlagning bl.a

Men först får det bli en promenad...

Då blir jag glad! :D